Ramadan står på dörren ..

Nu har den kommit, efterlängtad och samtidigt fyller den mig, fast jag inte fastar (och många andra) med ångest. Ramadan (klicka på länken för information jag inte orkar uppge) månaden som muslimerna från gryning till skymning ska avhålla sig från mat, dryck, rökning samt sexualla relationer.

Det brukar fungera utan större problem för dem som fastar. Det som däremot skapar den här ångesten är den sk "Iftaren", måltiden som man har efter gryningen. Man blir bjuden ganska ofta på Iftar och måste givetvis bjuda tillbaka.

Det innebär att man (ingen man egentligen utan kvinna) slavar hela dagen i köket för att förbereda en "iftar" måltid som givetvis måste överträffa den "iftaren" man blivit bjuden på. Många (inte alla) har på något sätt missuppfattat innebörden av den här månaden och istället utvecklad (eller nedvecklat) Ramadan och "iftaren" till en "hetsmatmånad".

Jag är ingen praktiserande muslim men det hindrar inte folk från att bjuda min man och mig på "iftar". Och arabiska familjer är inga små familjer (jag får nog säga det här utan att låta fördomsfull då jag själv är av arabiskt ursprung) utan antalet brukar överskrida 5-6 personer.

Så den närmaste månaden kommer Ali och jag att förbereda en massa iftarmåltider. Ali så gott han hinner, eftersom han arbetar, jag mer än jag klarar av. Typiskt.

Alltså, jag kommer nog att vara en bitterfitta den här månaden.

Skål!!!

Sommarlovet är över ..

Bloggen är en riktigt high-maintenance uppgift som jag åtog mig i början på det här året. Men värmen kom och med den kom också lättjan och resan till Sverige. Jag och min familj tillbringade en välförtjänt sommar i Sverige och lyckades på nått sätt inte lämna Västra Götaland under hela den månaden. Beror mycket på att vår ettåriga dotter Julia inte orkar sitta i bilbarnstolen allt för länge, alltså blev resorna korta.

Men nu är jag tillbaka i Libanon, tillbaka till elavbrotten, tillbaka till kaoset. Sommaren är inte riktigt över här då temperaturen är runt 32 grader. Bloggen kommer att uppdateras med jämna mellanrum och förhoppningsvis med bara bra nyheter.

Vi hörs!

Insändare GP 15 Juni 2007

Ni kan läsa min insändare i GP här där jag skriver om hur de senaste sprängladdningarna i Beirut påverkat livet.

Väst har skapat en tiggarnation...

Vill bara kommentera angående finansiella bidrag till palestinier och den palestinska staten som Anders Österberg skrev om på sin blogg. Jag har kommit i nära kontakt med palestinier här i Libanon, bland annat i flyktinglägret Shatila här i Beirut som jag besökt flera gånger i samband med mitt examensarbete och en sak har irriterat mig under en lång period.

Palestinier har hållits på avstånd från sitt land med hjälp av just pengar. UNRWA, United Nations Relief and Works Agency, har under 50 år pumpat pengar för att finansiera lägren med sjukvård, elektricitet vatten skolor etc. Jag menar inte att handlingen är dålig, men jag tror att det är västs sätt att "inte göra något" egentligen.

För hade de nationer och NGOs som skänkt alla dessa pengar och dylikt verkligen arbetat FÖR den palestinska saken OCH staten och pressat Israel så hade palestinierna inte funnits i flyktingläger över hela mellanöstern.

Jag ser det mer som en förolämpning att UNRWA idag ens existerar. Den palestinska saken borde vara löst. Men eftersom det egentligen inte är eller har varit viljan från väst, så är palestinierna idag fortfarande flyktingar. Bistånd är inte lösningen. Palestinierna vill se mindre pengar och mer rättvis politisk vilja från världen. Tro mig, de palestinska undgomarna jag träffat anser sig övergivna och förnedrade. De har inget värde. De anser att de straffas för att väst försökte utrota judarna.

Att palestinierna vants vid "tiggeri" och "välgörenhet" märktes när Hamas kom till makten och väst valde att strypa bidragen. De palestinska områden kollapsade nästan. Det märktes hur ostabilt "land" de tilläts att utvecklas till. Min mening är att man har inte tillåtit palestinierna att utvecklas, för att kunna pressa dem ekonomiskt för att få igenom politiska krava, som egentligen inte gynnar palestinierna. Det i sin tur leder till att de aldrig kommer att kunna bilda en oberoende stat.

Väst har skapat en tiggarnation.

Läsvärt

Läs Ali Esbatis (v) inlägg om mördandet som pågår i de palestinska områdena just nu, mord som det israeliska Knesset godkännt och gett grönt ljust till. Här

Dagens bild

foto:Mona Nasser-Aldin

Dagens bild är också dagens "helikopter som USA donerat till den libanesiska armèn".

Förra veckan när USA började pumpa in vapen till den libanesiska armèn hörde jag ljudet av helikoptrar. Libanesiska armèn har helikoptrat, men de här ljuden var annorlunda på nått vis.

Jag tittar upp mot himlen och visst, de här var "nya". De gamla helikoptrarna var mörkgröna (kan berätta att de gamla helikoptrarna fick Libaneserna av USA som använt dem under kriget i Vietnam, alltså skitgamla).

De här "nya" helikoptrarna är ljusare (brun-beiga. Användes kanske under gulfkriget). Jag

Undrar bara var USA var när Libanon anfölls från Israeliskt håll. Var var vapnen då? Var det inte viktigt att Libanon kunde försvara sig då också? Antagligen inte. Nu har den libanesiska armèn fått vapen som kan användas inom landet. Alltså inte direkt några raketer som kan nå Israel, om Israel skulle få för sig att starta ett krig på nytt. Nejdå. Det här vapen är ämnade att användas senare inbördes. Min och många andras teori är att de ska användas mot Hizbollah.

Inte första gången som USA medlar med vapen för att röra om i den politiska grytan. Ser fram emot en blodig framtid. Tyvärr.

(kvalitén på kortet är inte så bra, zoomade så gott jag kunde)

Veckans "bomb" i Beirut

Rädslan för sprängattentat i Libanon ligger högt på befolkningens listor. Jag är inte bättre jag själv. Sist så var det i torsdags. Jag satt på balkongen i mörkret och drack te, Ali var på väg hem och jag spanade efter hans bil. Men jag spanade också efter möjliga bilar som kunde köra förbi och dumpa någon form av sprängladdning. Bilar körde förbi på gatan men jag fick inte uppleva så mycket action, då.

Men efter det att Ali kommit hem, bara 5 minuter senare. så hördes en dov smäll. Vi satt fortfarande på balkongen då. Mitt emot Alis kontor, bara 400 meter från där vi bor, hade någon slängt en handgranat. Skadorna var lindriga. Mysigt, eller hur?

Nu har det varit lugnt sen dess, men "Fatah Al Islam" och den Libanesiska armèn skjuter på varandra för fullt i norra libanons palestinska flyktingläger "Nahr Al Bared". Nu har det hållit på i 2 veckor. "Fatah Al Islam" är för övrigt ingen palestinsk organisation, utan en blandning av fundamentalister från en rad olika nationaliteter som brukar våld och terror för att inrätta sina egna värderingar. En bunt knäppskallar med andra ord.

Jag tror att den Libanesiska armèn kommer att flygbomba lägret för att få ut dom. I Libanon så pågår nu en massa konspirationsteorier angående varför det här händer just nu. De politiska sidorna skyller på varandra. Jag kommer att skriva ett inlägg om det senare.

Efter 10 bloggar hamnade jag här ..

Jag funderade på vilken blogg jag skulle hamna på om jag började på en av de bloggar som jag länkat till och sen via de andra bloggarnas bloggar. Ja ni fattar. Så här kommer det

Bloggarna i tur och ordning, slumpen avgör vilka jag väljer

1. http://www.tatillbaka.blogspot.com/ , Johanna Falk (Bra innehåll, uppdateras ofta)
2. http://stefan.vansterboras.se/?page_id=2 Stefan Lindborg (Dramatisk inledning ju)
3. http://socialdemocracy.blogspot.com/ Peter Gustavsson (Socialdemokratiskt värre:-)
4. http://karolinaramqvist.blogspot.com/ Karolina Ramqvist (chefredaktör för Arena)
5. http://magnuslinton.blogspot.com/ MagnusLinton (Bloggar från Bogota)
6. http://johannanylander.blogspot.com/ Johanna Nylander (Luf(f)ar från Sthlm)
7. http://hanna-lager.blogspot.com/ Hanna Lager (med en orm... ja)
8. http://federley.blogspot.com/ Fredric Federley (ni vet han som finansierade Israels bomber under sommaren 2006 krig. Tack ska du ha Fredric, för all misär som klusterbomberna idag orsakar.
9. http://esbati.blogspot.com/ Ali Esbati (bra helt enkelt)
10. http://annawester.blogspot.com/ Anna Wester (för den Palestinska saken skull)

Vad mycket folk som bloggar och vad mycket skit man kan hitta, bland annat. Men också mycket bra grejer. Håll till godo

Det sprängda paradiset . . .

Nu har sommaren äntligen kommit till Beirut. Årstiden som Libaneserna ser fram emot hela året; att kunna bada i havet och festa långt in på nätterna, äta god mat och promenera vid stranden. Men sommaren började lite snett i år, liksom förra årets sommar.

Igår kväll när jag matade lilla Julia så small det till, högt. Automatiskt satte jag på TVn och började zappa bland kanalerna, för att få ett BREAKING NEWS (ett fenomen som vi vant oss vid och som vi förväntar oss med jämna mellanrum). Jag fick det bekräftat bara några minuter senare att i Alay, lite högre upp så hade en sprängladdning som någon/några placerat vid en vägkant detonerats.

Tidigare den här veckan, natten till måndagen kl 01:00 small det till vid ABC köpcentret i Ashrafieh, Beirut. Någon hade placerat en sprängladdning i en bil. Jag var och handlade kläder där på Vero Moda på söndagen.
Jag har en vän som bor vid ABC (hundra meter från explosionsplatsen) och jag skjutsar ofta hem henne på kvällen när vi varit ute. I Tisdags trotsade jag bomberna och körde hem henne, förbi de krossade affärerna och huset där en kvinna dog när en vägg rasat ner på henne efter explosionen.

Måndag kväll, samma dag kl 23:00, var det vid Verdune i Beirut som "kvällens sprängladdning" detonerades . Där var jag i fredags och handlade kläder på Zara.

Nu har vi börjat sova med fönstrena öppna och gardinerna igendragna. Det här är åtgärder som man tar till för att

1. Undvika krossade fönsterrutor så gott som det kan gå vid eventull smäll
2. Använda gardiner som skydd för eventuellt flygande krossat glas

Ungefär så har vardagen blivit i mitt underbara Beirut. Man planerar i förväg för en katastrof, man försöker undvika att vistas ute på nätterna, man försöker undvika trafikträngsel, man låter barnen vara hemma när man ska handla mat, man ställer in restaurangbesök. Man sitter och väntar. Väntar på nästa katastrof, nästa sprängladdning, nästa död.

Nu är vi gisslan i vår egen vardag, fångar i våra egna hem. Att ständigt leva i skräck är som att inte leva alls.

Sommar utan kaos, krig och rädsla? Vad vore Libanon utan alla dessa element?

Ett paradis....

Dagens bild

Dagens bild är också dagens utedass. Måste bara nämna att när jag frilansade för Skaraborsläns tidning så fick jag rapportera om en viktig händelse i Skaraborgsbyggden, nämligen invigningen av ett renoverat utedass. Ett av de minst intressanta händelserna i mitt liv kan jag påpeka. Men det här dasset är ett ganska fyndigt dass. Används av byggarbetarna bakom vårt hus. Håll till godo.

Första Maj, en dag för arbetarna att arbeta, eller hur var det nu igen?

Dagens bilder vill jag tillägna dem som vill avskaffa 1a Maj som röd dag. Bilderna tog jag på 1a Maj när sopbilen susade förbi vår lägenhet och byggarbetarna hamrade på som vanligt. En dag som arbetarna egentligen ska ta som tillfälle att demonstrera för sina rättigheter och för bättre arbetsvilkor. Men stackars sopgubbar och byggarbetare (bland många förtryckta yrken) i Libanons huvudstad Beirut får inte ens ledigt på 1a Maj, som också är en officiell Libanesisk helgdag. Dessa män som knappt tjänar några ynka dollar per dag (10 dollar om man är sopgubbe, 20 dollar om man är byggarbetare) sliter under solen under de värsta omständigheterna, bär på axlar och arbetar utan skyddsutrustning, men skulle de be om ledigt på en dag som denna så skulle de helt enkelt få sparken. Jag menar att 1a Maj inte är en lokal grej, att vi i Sverige tar ledigt på en dag som denna är också för alla arbetarna i världens skull, och förhoppningsvis så kommer vi att kunna påverka för att de ska kunna förbättra sina arbetssituationer och vilkor. Men om vi avskaffar 1a Maj så har vi gett upp den globala kampen.

Bomba USA , för den hållbara utvecklingens skull

När någon i vår stora vida värld inte gör som USA vill, då är det sanktioner som gäller och efter det är det krig som står på dagordningen, helst snabbt och slarvigt.

Som kemiingenjör med inriktining på ekoteknink så är jag väldigt insatt i de miljöproblem som existerar och de globla effekterna våra aktiviteter har på de känsliga ekosystemen samt hur viktigt det är med en hållbar utveckling.

Miljömedvetenheten finns hos många men tyvärr finns den inte hos krigsglada Bush. Han insistierar med att terrorisera våra skogar och hav, hans administration vägrar att hjälpa till att rädda de hjälplösa utrotningsrotade djurarterna och kemiska vapen, såsom koldioxidutsläpp, ökar markant och hotar hela människoaten.

Det här leder mig till artikeln jag precis läste som talar om att USA inte vill prata miljö med EU; "USA å andra sidan deltar inte i Kyotosamarbetet och vägrar sätta upp några mål för minskade växthusgaser". Inga direkta nyheter men ändå värt att nämnas.

Jag ställer följande fråga; är det inte dags att USA tar ansvar för sin överkonsumtion och det faktum att deras utsläpp terroriserar oss andra? Terrorims kan tolkas på olika sätt, ett av dem är brott mot miljön och oviljan att ta ansvar. USA som är "Världens största nation", på miljöns bekostnad dock, bör ställas till svars.

Om inte sanktionerna funkar kan vi ju alltid bomba dom.

Dagens bild, "Terrorister" som rensar rent gatorna

Den här bilden tog jag nyss från min balkong. Det är helt enkelt Hizbollahs pojkscouter som plockar upp skräp och rensar rent på gatorna. Om ni tittar på bilden så kan ni se att de är de ackompanjerade av 3 vakter med walkie-talkies klädda i svart. För säkerhetens skull.

Kommer det att bli krig i Sverige i sommar?

Sannolikheten att det kommer att bli krig i Sverige i sommar är lika med mindre än noll. Men sannolikheten att det kan bli krig i Libanon i sommar är ganska stor, mycket stor.

Snart har det gått ett år sedan det senaste kriget bröt ut och som varade i exakt 33 dagar, men som ingen annanstans i världen så är krigen i Libanon temporära, planerade och upprepas med jämna mellanrum. Därför ställer sig turisterna, som brukar komma hit varje sommar, frågan om det kommer att bli krig den här sommaren också, 2007. Givetvis ställs frågan också av lokalbefolkningen som inte har någonstans att ta vägen när ett eventuellt krig startar, men turisterna kan från ett bekvämt avstånd bestämma om de vill vara delaktiga eller ej.

Jag har fått ett tiotals mail från folk, som jag inte känner, men som undrar hur läget är i Libanon och om det blir krig i sommar. Det jag kan säga är följande; Jag tror inte det blir krig i Libanon i sommar. Israel är den som bestämmer om det blir krig, inte Hizbollah, och vi vet alla att Israel led stora förluster under det förra kriget så de har inte råd med ett nytt krig då opinionssiffrorna talar mot premiärministern Ehud Olmert och besluten han tog förra sommaren.

Konflikter libaneser emellan kan dock äga rum, inte under sommaren, men under den kommande hösten. Varför undrar ni? Jo, det splittrade Libanesiska parlamentet ska under oktober månad nominera och välja ny Libanesisk president, och här råder splittrade meningar i allt. Så till er turister som vill komma och bada, sola och äta i Libanon kan jag bara säga, kom (givetvis kan jag inte ta på mig ansvaret för ett eventuellt krig, är bara en enkel medborgare som siar inför framtiden ;-) , ät så mycket som ni kan men se upp för taxi-chaufförerna som lurar utlänningar på en massa pengar, men se till att ni inte är här till hösten.

Jag tillägnar alla mellanrum i ovanstående text till min kära vän Anders Österberg

Barrrreen-Merral, Hallå ÄllääärRRRrrr, VA?

Var tog Meral vägen? Ni vet, bar-drottningen, Baren-Meral, dokusåpa-jokern, den turkiska tjejen som hela tiden lyckades vara med i diverse TV-framträdanden. Hon var med i varje bar-säsong, varje dokusåpa och varje panel med sin höga röst och charmiga dialekt. Givetvis var hon aldrig med i några direkt sofistikerade diskussioner, utan hon lyste som solen genom TV3.

Google gav mig följande fakta på wikipedia:

"Meral Kokot Tasbas, Baren-Meral, turkisk-svensk skådespelerska, sångerska och dokusåpadeltagare, född 4 april 1979 i Göteborg, Sverige.

Meral är känd från dokusåpan Baren på TV3, där hon medverkade i samtliga säsonger. Hon hade även ett eget tv-program på TV3 som hette Meral-TV.

År 2000 släppte hon singeln Versene, som hon sjöng på turkiska tillsammans med Marcus Öhrn från dokusåporna Villa Medusa och Fame Factory, vilken blev en stor hitlåt det året både i Sverige och i Turkiet.

Gift med Emil Kokot mellan 14 april 2004 och 18 april 2005.
Meral medverkade år 2005 i dokusåpan Club Goa på TV3, som hon dock tvingades att lämna på grund av personliga skäl."

Jag tackar alla slags gudar att jag aldrig hörde hennes låt eller såg hennes tv-program. ILHAMDULLILLAH!!!

Min nya granne är Nasrallahs TV-station!!!

VÄLKOMMEN NASRALLAH!

Ja det är sant. Rycktet har gått bland grannarna ett tag nu och igår fick jag det äntligen bekräftat. Hizbollahs TV-station, Al-Manar, har hittat nytt fäste (efter det att israels armé bombade sönder den förra byggnaden i sommras) och det nya fästet ligger bara några höghus härifrån. Jag körde förbi dem igår kväll bara för att se om det var sant, och visst var det!!! Säkerheten var påtaglig; beväpnade vakter, taggtrådsstängslen och ett onormalt lugn runtomkring. Ska man vara stolt, eller ska man fundera på att sälja lägenheten och köpa lägenhet där risken att området vilken dag som helst kan bombas sönder är mycket mycket mindre än här? Ryktet som har gått bland grannarna talar inte bara om Al Manars nya lokalisering, utan även om att HELA hizbollahs högkvarter och kontor kommer att förflyttas hit till "mitt kvarter". Nu kom jag att tänka på gruppen Latin King´s låt "mitt kvarter", hehe. I alla fall, ville bara upplysa er om min levnadssituation. För övrigt så har redan en granne sålt sin lägenhet och är på väg att flytta till ett annat område, långt bort från "mitt kvareter" där den normala och lugna stämningen snart är ett minne blott.


Går ni in på länken så kan ni titta direkt!

Länge sen jag skrev...

Ja nu har det gått ett par dagar sen jag skrev något. Ett par månader till och med. Så jag ställer följande fråga till mig själv: ska jag lägga ner hela det här bloggprojektet och låtsas som om allt är ok och och inte värt nämnas, diskuteras eller argumenteras? Svaret är enkelt, Nej! Jag har aldrig varit den typen som gav upp lätt, och bara för att jag är mamma nu så innebär det inte att jag är utan åsikt och inte har tid (egentligen så har jag inte så mycket tid men vi låtsas inte om det, ok?). Med det här sagt så har jag peppat mig själv till att blogga. På återseende.

En Fisk med mycket kloka ord ...

Terrorister klassas ofta efter smak och tycke av USAs presiden George "storhetsvansinne" Bush och hans gäng clowner till administration. Men Robert Fisk har lite andra åsikter ..

"So it was back to terror, terror, terror this week. The "terrorist" Hizbollah was trying to destroy the "democratically elected government" of Fouad Siniora in Lebanon. The "terrorist" Hamas government cannot rule Palestine. Iranian "terrorists" in Iraq are going to be gunned down by US troops.
My favourite line of the week came from the "security source" - just how one becomes a "security source" remains a mystery to me -- who announced: "Terrorists are always looking for new ways to strike terror... There is no end of the possibilities where terrorists can try to cause terror to the public." Well, you could have fooled me.
Lebanon is as good a place as any to find out what a load of old tosh the "terror" merchants talk. For here it is ...."

Läs färdigt hela artikeln så kanske situationen i Libanon blir lite med tydlig...

Bantningstips ...

Jag har som sagt en 6-månader gammal underbart rolig och gosig dotter, men jag vill fortfarande tappa 2-3 kg. Här kommer ett tips på hur man tappar aptiten, eller hur jag tappar aptiten i alla fall. Bilden hänger på mitt kylskåp. Smaklig måltid, eller?

Libanesisk Tabouleh, sallad på persilja

Här kommer ett efterfrågat recept på den Libanesiska salladen tabouleh. Den ska vara sur, så snåla inte med citronen!

Receptet är på ett ungefär, tomaterna är aldrig lika stora, inte heller citronerna eller lökarna. Man får helt enkelt leka med ingredienserna. Jag mäter aldrig men det blir lika gott varje gång ändå. När det står finhackat, så ska det vara finhackat. Inga grova klumpiga hack. Efter att allt hackats och blandats så ska det vila i kylskåp i ca en halvtimma. Blir godare.

• 1 dl torrt bulgurvete, låt vila i 1 dl vatten så att kornen sväller



• saften av 3 citroner, man kan ta mindre om man vill, eller mer, efter behag



• 500 g bladpersilja, finhackat. Är inte persiljan finhackad så tycker många libaneser att det blir konstigt



• 1 dl hackad färsk mynta, kan dock uteslutas, inte ett måste.



• 2 finhackade lökar, vill man kan man använda sig av rödlök om man vill ha mildare smak



• 4 stora tomater finhackade



• salt, efter behag



• svartpeppar, efter behag



• cayennepeppar, efter behag



• 1 dl olivolja, ungefär

Tabouleh ska helst ätas med en tallrik Hoummus, pitabröd, och andra mezatillbehör, som ni kan hitta här. Smaklig måltid!

Det regnar i Beirut ...

Äntligen så regnar det i Beirut. För er som aldrig varit här så måste jag förklara att det är en väldigt dammig stad med mycket bilar (glöm inte alla raserade höghus, orsakade av det senaste kriget, som sprider damm då allt bråte bärgas) och mycket mindre träd och grönska. Så när det väl regnar, vilket det gör under vintern, sköljs allt damm bort och luften blir en aning friskare.

Det är inte för att jag kommer från Borås (Sveriges regnigaste stad, känd numera som Sveriges orgasmrikaste stad , lustiga politiker vi har i Borås höger, jag vet) som jag uppskattar regnet, det är för att allt blir renare.

Och rent ska det alltid vara i Libanesiska hem. Min granne är en pedantisk slavdrivare. Ja, så skulle jag vilja beskriva henne. Med det sagt så skulle jag vilja ta upp ett ämne som plågar mig ofta då jag besöker libanesiska hem. Hemhjälp, bestående av fattiga unga tjejer, främst från Sri Lanka.

Missförstå mig inte, jag ser inget fel med att man använder sig av hemhjälp när allt annat i vardagen blir för mycket för att man ska kunna hantera det själv, men att utnyttja stackars människor för slavlöner (från 100$ i månaden till 250$) och oresonabla arbetstider och att inskränka deras frihet genom att låsa in dem när man inte är hemma och inte låta dem ha EN enda ledig dag, så kallar jag det slaveri. Det påminner mig om hur svenska arbetarklassen hade det långt innan de började kämpa för sina rättigheter.

Jag ska förklara varför så många hem i Libanon väljer att anställa hemhjälp, förutom att det i många många fall bara handlar om simpel lathet. En kvinna i Libanon har ofta hand om hemmet och barnen själv (det kunde underlätta om mannen hjälper till, speciellt då båda parterna arbetar), och samtidigt har hon bara rätt till 40 dagars mammaledigt.

De kvinnor som arbetar kommer därför att pressas hårt då de måste återgå till sitt arbete så tidigt i barnets ålder. För att därför underlätta all stress så anställer man någon att ta hand om städning och dylikt i hemmet. MEN det är inte en ursäkt för att bete sig om en slavdrivare. Den dammiga situationen som jag nämnde innan, och som för övrigt driver mig till vansinne, gör att de stackars kvinnliga hemhjälpen, som lämnat familj och hemland, arbetar från MINST kl 05:00 till 22:00. I vissa hem så förväntas det av dem att vara tillgängliga 24 om dygnet. Det kan bli väckta mitt i natten för att förbereda en flaska mjölk. Eller så måste de vänta tills gästerna åkt hem för att ta hand om disk och annat, vilket kan vara ända in på morgontimmarna.

Och kvinnor som min granne anser att det är hennes rätt att "tukta" sin Sri Lankesiska hemhjälp, att skrika på henne, och till och med slå henne, är bara bra, "annars lär de sig aldrig".

Vissa ser dessa stackars tjejer som sin ägodel och drar med dem på alla möjliga tillställningar, ibland så "lånar de ut dem" till bekanta, eller så tar de med dem till en demonstration för att höja antalet deltagande som på bilden ovan (kvinnan orkar inte ens bära sin egen handväska utan stackars tjejen får göra det istället). Här kan du läsa lite mer om den inhumanitära situationen som råder i en del hem i Libanon.

Allvarligt talat ...

Den här bloggen var inte tänkt att bara vara allvarlig, utan också ge en alldaglig och humorisk skildring av livet här och mina tankar kring den kulturkrock som jag faktiskt upplever i Libanon, trots mitt libanesiska ursprung. Jag antar att 20 år i Sverige sätter sina spår. Men med anledning av de händelser som ägde rum i Beirut den här veckan så har jag hamnat på botten av den psykiska hälsotermometern. Den farliga och hätska stämningen som råder just nu i Libanon är värre än det krig som fördes av Israel i somras. Då visste vi i alla fall vem fienden var och vad som kunde hända. Idag vet vi ingenting. Jag vet inte ens om vi borde vara kvar i landet. Nedstämdhet är ett bra ord att sammanfatta allt med ....

När ondskan tar över världen...

(Det här skrev jag idag innan våldsamheterna bröt ut vid Arabiska Universitetet i Beirut)

Mellanöstern ska förnyas, det har USA varit väldigt tydlig med den senaste tiden. "The New Middle East" ska Libanon vara en del av har USAs utrikesminister Condoleza Rice betonat om och om igen under sina flitiga besök här i Libanon. Hon, samt Israels premiärminister Ehud Olmert, stödjer den nuvarande regeringen styrd av Fouad Seniora. För mig så innebär ett amerikanskt stöd (samt ett israeliskt stöd) en varningssignal på att det inte står rätt till. USA vill väldigt gärna disarmera och eliminera Hizbollah, Libanons väpnade motståndsrörelse. Jag är varken en fanatiker eller praktiserande muslim, men när ondskan vill ta över världen och införa demokrati efter eget tycke i mellanöstern, så stödjer jag muslimska Hizbollah. I Palestina så valde folket Hamas efter att en demokratisk process av fria val ägde rum, men USA med Bush i spetsen var inte nöjda. Att ett palestinskt folk demokratiskt valde fram Hamas att representera dem i den palestinska regeringen var inte acceptabelt. Idag så kräver USA omval i Palestina. De kräver ett omval i ett annat land än sitt men samtidigt så kräver de av Syrien och Iran att inte lägga sig i Libanons inre angelägenheter. USA och regeringen i Libanon anser att alla steg som den inre oppositionen (bestående av ett flertal partier från alla religiösa grupper) tar är direkta order från Syrien och Iran. Det vore märkligt om Michel Aoun, partiledare för Free Patriotic Movement och medlem av oppositionen, idag skulle ta order från Syrien då han under flera år levde i politisk exil i Frankrike och jämnt krävde Syriens tillbakadragande från Libanon. Jag kräver av USA att ta ett steg tillbaka, sluta spela världsherrar och komma över sitt storhetsvansinne.... Hizbollah är en del av det libanesiska folket, acceptera det!

Dagen efter strejken ....

Den svarta röken och den fräna doften av brända däck välkomnade en sorgsen morgon i Libanon. Tre döda och 130 skadade, varav 6 kritiska, var vad Libanons befolkning kunde läsa om efter endast en strejkdag. Oppositionen som under gårdagen blockerade vägar runtom i landet med brinnande däck och skrotbilar samt använde sig själva som mänskliga sköldar, mötte våldsamma regeringsympatisörer. Dessa sympatisörer slog på de strejkande med träpålar, sköt på dem, misshandlade dem, körde på vissa med bilar, slog på dem med stenar, kastade stenar på dem och i Soufar (ett drusiskt område) så körde en av Joumblats livvakter (Walid Joumblat partiledare för Progressive Social Party, ett drusparti) förbi strejkande människor och sköt ner dem med k-pist. Han är nu arresterad.
Nu ikväll har det svarta sotet från igår lagt sig men det betyder inte att allt är frid och fröjd. Det framgår idag tydligt att de regeringsympatisörer som saboterade igår började sina terroraktioner redan klockan 5 på morgonen då de gick in på kontor tillhörande Free Patriotic Movement (Michel Aouns parti, kristen maronit) i Jbeil och sköt på partimedlemmar. Jag skulle vilja påstå att sabotagen var planerad och beordrad från högsta topp. Det går inte att beskriva med ord bredden och graden av kaoset som hela tiden eskalerade och aldrig verkade ta slut. Men förhoppningsvis så kommer de skyldiga att ställas inför rätta. Det måste betonas att det som pågår i Libanon inte alls är en konflikt mellan muslimer och kristna. Igår så anföll kristna kristna och muslimer muslimer. Jag känner en man som sköts i huvudet av livvakten jag nämnde ovan, han är drus och livvakten är drus.

Strejken blåstes av igår kväll av oppositionen och Michel Aoun gick idag ut i presskonferens och anklagade Lebanese Forces för att hetsa till kaos i landet. Hassan Nasrallah höll ett tal och sa att kraven för en ny regering kvarstår...

Våldsam första strejkdag..

Nu har mörkret fallit över Beirut och på alla håll runtom i landet har under dagen kaos och våldsamheter präglat strejken. En strejk som utvecklades till inbördes konflikter mellan oppositionens medlemmar och regeringsympatisörer. Oppositionen som under 52 dagar har protesterat och demonstrerat samt tältat med över 1500 tält utanför ministeriepalatset valde nu att ta steget längre; strejka och stänga av vägar runt om i Libanon. Regeringens koalitionsledare gick ut och manade sina anhängare att gå ut i arbete och att inte strejka. Bland annat Gaegae, som är Lebanese Forces (partiet som vad delaktiga i Sabra och Shatila massakern)partiledare, manade alla att gå ut på gatorna och trotsa strejken. När oppositionen började strejken med att stänga av vägar drabbade de samman med regeringsympatisörer, och våldsamheter bröt ut. Regeringsympatisörer som inte stödjer strejken gick våldsamt fram och på många håll i landet angrep de oppositionen som stod och blockerade vägarna. Bilden ovan toga jag i eftermiddags. Jag personligen stödjer strejken och ställer mig hårt mot regeringen. Vi får hoppas på att det hela inte utvecklas till ett inbördeskrig. Tyvärr så har redan två dött, och 44 skadats. Jag förväntar mig att den siffran höjs kraftigt, i alla fall de skadade. Nu säger jag att att det förhoppningsvis blir en Godnatt, och förhoppningsvis också en God Morgon...

Strejkens första timmar ....

Jag vaknade till en rökfylld himmel idag, satte på tvn och fick se att oppositionen under natten stängt av vägar genom att blockera dem och använt sig själva som mänskliga sköldar. Man har bränt däck och skrotbilar. Bland annat har man stängt av vägen som leder till flygplatsen. Det känns lite pirrigt men samtidigt så känns det som att det är något som måste göras för att visa vårt missnöje. Igår så tankade vi våra bilar med bensin till max och handlande mat så att det räcker i flera dagar. Med andra ord, strejken har börjat. Följande är bilder som jag tog nu på morgonen från min balkong. Bilden längst ner till höger är rök som kommer från flygplatsvägen.

Libanons breda opposition kallar till generalstrejk...

Tänkte bara upplysa er lite angående generalstrejken som oppositionen kallat till imorgon. Men först vill jag klargöra att oppositionen består av ett blandat gäng kristna maroniter, druser, muslimer av både sunni och shia, samt ett flertal sekulära partier. Media har fått det att se ut som om det enbart är Hizbollah som gått ut i protesterna, men så är icke fallet.

Den senaste månaden så har oppositionen också arrangerat stora manifestationer, demonstrationer, protestaktioner samt ett massivt protestläger bestående av över 1500 tält. Dessa tält slogs upp framför ministeriepalatset i Centrala Beirut för exakt 52 dagar sen och kräver att få vara rättvist delaktiga i den nuvarande regeringen, annars så kräver de regeringens avgång.
USA som så gärna vill mellanösterns bästa (??!!) har gått ut och sagt att de stödjer den nuvarande regeringen och sagt att om Fouad Seniouras (nuvarande premiärministern) regering avsätts så kommer USA att ta initiativet till ett FN beslut som skall sätta stopp för oppositionen. Fouad Seniora som skakade hand med Condoleza Rice mitt under sommarens krig vill jag och många andra i Libanon ha bort. Han skakade hand med samma Rice som vid flera tillfällen ansåg att det var för tidigt för ett eldupphör och uppmuntrade Israels upptrappning av kriget mot Libanon. Senioras ministrar och parlamentsledamöter valde också att äta lunch med Rice på den amerikanska ambassaden under kriget. Jag ser det som ett svek mot folket. Människor dog, människor blev hemlösa, men ministrarna åt lunch med Rice.

Jag ser fram emot morgondagens strejk och hoppas att inga hemska saker kommer att hända som påföljd av strejken. Stämningen här är väldigt spänd och regeringssympatisörer vill gärna se ett kaos för att skylla på oppositionen.


Håller tummarna för ett bättre Libanon.

i mina ögon

Här kommer jag att försöka skriva en massa intressanta saker om livet i Beirut som prädlas av politik, religion, mat och om grannar vars fruar ständigt grälar med sina utländska maids. Pedantiskt rent ska det alltid vara