Bantningstips ...

Jag har som sagt en 6-månader gammal underbart rolig och gosig dotter, men jag vill fortfarande tappa 2-3 kg. Här kommer ett tips på hur man tappar aptiten, eller hur jag tappar aptiten i alla fall. Bilden hänger på mitt kylskåp. Smaklig måltid, eller?

Libanesisk Tabouleh, sallad på persilja

Här kommer ett efterfrågat recept på den Libanesiska salladen tabouleh. Den ska vara sur, så snåla inte med citronen!

Receptet är på ett ungefär, tomaterna är aldrig lika stora, inte heller citronerna eller lökarna. Man får helt enkelt leka med ingredienserna. Jag mäter aldrig men det blir lika gott varje gång ändå. När det står finhackat, så ska det vara finhackat. Inga grova klumpiga hack. Efter att allt hackats och blandats så ska det vila i kylskåp i ca en halvtimma. Blir godare.

• 1 dl torrt bulgurvete, låt vila i 1 dl vatten så att kornen sväller



• saften av 3 citroner, man kan ta mindre om man vill, eller mer, efter behag



• 500 g bladpersilja, finhackat. Är inte persiljan finhackad så tycker många libaneser att det blir konstigt



• 1 dl hackad färsk mynta, kan dock uteslutas, inte ett måste.



• 2 finhackade lökar, vill man kan man använda sig av rödlök om man vill ha mildare smak



• 4 stora tomater finhackade



• salt, efter behag



• svartpeppar, efter behag



• cayennepeppar, efter behag



• 1 dl olivolja, ungefär

Tabouleh ska helst ätas med en tallrik Hoummus, pitabröd, och andra mezatillbehör, som ni kan hitta här. Smaklig måltid!

Det regnar i Beirut ...

Äntligen så regnar det i Beirut. För er som aldrig varit här så måste jag förklara att det är en väldigt dammig stad med mycket bilar (glöm inte alla raserade höghus, orsakade av det senaste kriget, som sprider damm då allt bråte bärgas) och mycket mindre träd och grönska. Så när det väl regnar, vilket det gör under vintern, sköljs allt damm bort och luften blir en aning friskare.

Det är inte för att jag kommer från Borås (Sveriges regnigaste stad, känd numera som Sveriges orgasmrikaste stad , lustiga politiker vi har i Borås höger, jag vet) som jag uppskattar regnet, det är för att allt blir renare.

Och rent ska det alltid vara i Libanesiska hem. Min granne är en pedantisk slavdrivare. Ja, så skulle jag vilja beskriva henne. Med det sagt så skulle jag vilja ta upp ett ämne som plågar mig ofta då jag besöker libanesiska hem. Hemhjälp, bestående av fattiga unga tjejer, främst från Sri Lanka.

Missförstå mig inte, jag ser inget fel med att man använder sig av hemhjälp när allt annat i vardagen blir för mycket för att man ska kunna hantera det själv, men att utnyttja stackars människor för slavlöner (från 100$ i månaden till 250$) och oresonabla arbetstider och att inskränka deras frihet genom att låsa in dem när man inte är hemma och inte låta dem ha EN enda ledig dag, så kallar jag det slaveri. Det påminner mig om hur svenska arbetarklassen hade det långt innan de började kämpa för sina rättigheter.

Jag ska förklara varför så många hem i Libanon väljer att anställa hemhjälp, förutom att det i många många fall bara handlar om simpel lathet. En kvinna i Libanon har ofta hand om hemmet och barnen själv (det kunde underlätta om mannen hjälper till, speciellt då båda parterna arbetar), och samtidigt har hon bara rätt till 40 dagars mammaledigt.

De kvinnor som arbetar kommer därför att pressas hårt då de måste återgå till sitt arbete så tidigt i barnets ålder. För att därför underlätta all stress så anställer man någon att ta hand om städning och dylikt i hemmet. MEN det är inte en ursäkt för att bete sig om en slavdrivare. Den dammiga situationen som jag nämnde innan, och som för övrigt driver mig till vansinne, gör att de stackars kvinnliga hemhjälpen, som lämnat familj och hemland, arbetar från MINST kl 05:00 till 22:00. I vissa hem så förväntas det av dem att vara tillgängliga 24 om dygnet. Det kan bli väckta mitt i natten för att förbereda en flaska mjölk. Eller så måste de vänta tills gästerna åkt hem för att ta hand om disk och annat, vilket kan vara ända in på morgontimmarna.

Och kvinnor som min granne anser att det är hennes rätt att "tukta" sin Sri Lankesiska hemhjälp, att skrika på henne, och till och med slå henne, är bara bra, "annars lär de sig aldrig".

Vissa ser dessa stackars tjejer som sin ägodel och drar med dem på alla möjliga tillställningar, ibland så "lånar de ut dem" till bekanta, eller så tar de med dem till en demonstration för att höja antalet deltagande som på bilden ovan (kvinnan orkar inte ens bära sin egen handväska utan stackars tjejen får göra det istället). Här kan du läsa lite mer om den inhumanitära situationen som råder i en del hem i Libanon.

Allvarligt talat ...

Den här bloggen var inte tänkt att bara vara allvarlig, utan också ge en alldaglig och humorisk skildring av livet här och mina tankar kring den kulturkrock som jag faktiskt upplever i Libanon, trots mitt libanesiska ursprung. Jag antar att 20 år i Sverige sätter sina spår. Men med anledning av de händelser som ägde rum i Beirut den här veckan så har jag hamnat på botten av den psykiska hälsotermometern. Den farliga och hätska stämningen som råder just nu i Libanon är värre än det krig som fördes av Israel i somras. Då visste vi i alla fall vem fienden var och vad som kunde hända. Idag vet vi ingenting. Jag vet inte ens om vi borde vara kvar i landet. Nedstämdhet är ett bra ord att sammanfatta allt med ....

När ondskan tar över världen...

(Det här skrev jag idag innan våldsamheterna bröt ut vid Arabiska Universitetet i Beirut)

Mellanöstern ska förnyas, det har USA varit väldigt tydlig med den senaste tiden. "The New Middle East" ska Libanon vara en del av har USAs utrikesminister Condoleza Rice betonat om och om igen under sina flitiga besök här i Libanon. Hon, samt Israels premiärminister Ehud Olmert, stödjer den nuvarande regeringen styrd av Fouad Seniora. För mig så innebär ett amerikanskt stöd (samt ett israeliskt stöd) en varningssignal på att det inte står rätt till. USA vill väldigt gärna disarmera och eliminera Hizbollah, Libanons väpnade motståndsrörelse. Jag är varken en fanatiker eller praktiserande muslim, men när ondskan vill ta över världen och införa demokrati efter eget tycke i mellanöstern, så stödjer jag muslimska Hizbollah. I Palestina så valde folket Hamas efter att en demokratisk process av fria val ägde rum, men USA med Bush i spetsen var inte nöjda. Att ett palestinskt folk demokratiskt valde fram Hamas att representera dem i den palestinska regeringen var inte acceptabelt. Idag så kräver USA omval i Palestina. De kräver ett omval i ett annat land än sitt men samtidigt så kräver de av Syrien och Iran att inte lägga sig i Libanons inre angelägenheter. USA och regeringen i Libanon anser att alla steg som den inre oppositionen (bestående av ett flertal partier från alla religiösa grupper) tar är direkta order från Syrien och Iran. Det vore märkligt om Michel Aoun, partiledare för Free Patriotic Movement och medlem av oppositionen, idag skulle ta order från Syrien då han under flera år levde i politisk exil i Frankrike och jämnt krävde Syriens tillbakadragande från Libanon. Jag kräver av USA att ta ett steg tillbaka, sluta spela världsherrar och komma över sitt storhetsvansinne.... Hizbollah är en del av det libanesiska folket, acceptera det!

Dagen efter strejken ....

Den svarta röken och den fräna doften av brända däck välkomnade en sorgsen morgon i Libanon. Tre döda och 130 skadade, varav 6 kritiska, var vad Libanons befolkning kunde läsa om efter endast en strejkdag. Oppositionen som under gårdagen blockerade vägar runtom i landet med brinnande däck och skrotbilar samt använde sig själva som mänskliga sköldar, mötte våldsamma regeringsympatisörer. Dessa sympatisörer slog på de strejkande med träpålar, sköt på dem, misshandlade dem, körde på vissa med bilar, slog på dem med stenar, kastade stenar på dem och i Soufar (ett drusiskt område) så körde en av Joumblats livvakter (Walid Joumblat partiledare för Progressive Social Party, ett drusparti) förbi strejkande människor och sköt ner dem med k-pist. Han är nu arresterad.
Nu ikväll har det svarta sotet från igår lagt sig men det betyder inte att allt är frid och fröjd. Det framgår idag tydligt att de regeringsympatisörer som saboterade igår började sina terroraktioner redan klockan 5 på morgonen då de gick in på kontor tillhörande Free Patriotic Movement (Michel Aouns parti, kristen maronit) i Jbeil och sköt på partimedlemmar. Jag skulle vilja påstå att sabotagen var planerad och beordrad från högsta topp. Det går inte att beskriva med ord bredden och graden av kaoset som hela tiden eskalerade och aldrig verkade ta slut. Men förhoppningsvis så kommer de skyldiga att ställas inför rätta. Det måste betonas att det som pågår i Libanon inte alls är en konflikt mellan muslimer och kristna. Igår så anföll kristna kristna och muslimer muslimer. Jag känner en man som sköts i huvudet av livvakten jag nämnde ovan, han är drus och livvakten är drus.

Strejken blåstes av igår kväll av oppositionen och Michel Aoun gick idag ut i presskonferens och anklagade Lebanese Forces för att hetsa till kaos i landet. Hassan Nasrallah höll ett tal och sa att kraven för en ny regering kvarstår...

Våldsam första strejkdag..

Nu har mörkret fallit över Beirut och på alla håll runtom i landet har under dagen kaos och våldsamheter präglat strejken. En strejk som utvecklades till inbördes konflikter mellan oppositionens medlemmar och regeringsympatisörer. Oppositionen som under 52 dagar har protesterat och demonstrerat samt tältat med över 1500 tält utanför ministeriepalatset valde nu att ta steget längre; strejka och stänga av vägar runt om i Libanon. Regeringens koalitionsledare gick ut och manade sina anhängare att gå ut i arbete och att inte strejka. Bland annat Gaegae, som är Lebanese Forces (partiet som vad delaktiga i Sabra och Shatila massakern)partiledare, manade alla att gå ut på gatorna och trotsa strejken. När oppositionen började strejken med att stänga av vägar drabbade de samman med regeringsympatisörer, och våldsamheter bröt ut. Regeringsympatisörer som inte stödjer strejken gick våldsamt fram och på många håll i landet angrep de oppositionen som stod och blockerade vägarna. Bilden ovan toga jag i eftermiddags. Jag personligen stödjer strejken och ställer mig hårt mot regeringen. Vi får hoppas på att det hela inte utvecklas till ett inbördeskrig. Tyvärr så har redan två dött, och 44 skadats. Jag förväntar mig att den siffran höjs kraftigt, i alla fall de skadade. Nu säger jag att att det förhoppningsvis blir en Godnatt, och förhoppningsvis också en God Morgon...

Strejkens första timmar ....

Jag vaknade till en rökfylld himmel idag, satte på tvn och fick se att oppositionen under natten stängt av vägar genom att blockera dem och använt sig själva som mänskliga sköldar. Man har bränt däck och skrotbilar. Bland annat har man stängt av vägen som leder till flygplatsen. Det känns lite pirrigt men samtidigt så känns det som att det är något som måste göras för att visa vårt missnöje. Igår så tankade vi våra bilar med bensin till max och handlande mat så att det räcker i flera dagar. Med andra ord, strejken har börjat. Följande är bilder som jag tog nu på morgonen från min balkong. Bilden längst ner till höger är rök som kommer från flygplatsvägen.

Libanons breda opposition kallar till generalstrejk...

Tänkte bara upplysa er lite angående generalstrejken som oppositionen kallat till imorgon. Men först vill jag klargöra att oppositionen består av ett blandat gäng kristna maroniter, druser, muslimer av både sunni och shia, samt ett flertal sekulära partier. Media har fått det att se ut som om det enbart är Hizbollah som gått ut i protesterna, men så är icke fallet.

Den senaste månaden så har oppositionen också arrangerat stora manifestationer, demonstrationer, protestaktioner samt ett massivt protestläger bestående av över 1500 tält. Dessa tält slogs upp framför ministeriepalatset i Centrala Beirut för exakt 52 dagar sen och kräver att få vara rättvist delaktiga i den nuvarande regeringen, annars så kräver de regeringens avgång.
USA som så gärna vill mellanösterns bästa (??!!) har gått ut och sagt att de stödjer den nuvarande regeringen och sagt att om Fouad Seniouras (nuvarande premiärministern) regering avsätts så kommer USA att ta initiativet till ett FN beslut som skall sätta stopp för oppositionen. Fouad Seniora som skakade hand med Condoleza Rice mitt under sommarens krig vill jag och många andra i Libanon ha bort. Han skakade hand med samma Rice som vid flera tillfällen ansåg att det var för tidigt för ett eldupphör och uppmuntrade Israels upptrappning av kriget mot Libanon. Senioras ministrar och parlamentsledamöter valde också att äta lunch med Rice på den amerikanska ambassaden under kriget. Jag ser det som ett svek mot folket. Människor dog, människor blev hemlösa, men ministrarna åt lunch med Rice.

Jag ser fram emot morgondagens strejk och hoppas att inga hemska saker kommer att hända som påföljd av strejken. Stämningen här är väldigt spänd och regeringssympatisörer vill gärna se ett kaos för att skylla på oppositionen.


Håller tummarna för ett bättre Libanon.

i mina ögon

Här kommer jag att försöka skriva en massa intressanta saker om livet i Beirut som prädlas av politik, religion, mat och om grannar vars fruar ständigt grälar med sina utländska maids. Pedantiskt rent ska det alltid vara