Nu har den kommit, efterlängtad och samtidigt fyller den mig, fast jag inte fastar (och många andra) med ångest. Ramadan (klicka på länken för information jag inte orkar uppge) månaden som muslimerna från gryning till skymning ska avhålla sig från mat, dryck, rökning samt sexualla relationer.
Det brukar fungera utan större problem för dem som fastar. Det som däremot skapar den här ångesten är den sk "Iftaren", måltiden som man har efter gryningen. Man blir bjuden ganska ofta på Iftar och måste givetvis bjuda tillbaka.
Det innebär att man (ingen man egentligen utan kvinna) slavar hela dagen i köket för att förbereda en "iftar" måltid som givetvis måste överträffa den "iftaren" man blivit bjuden på. Många (inte alla) har på något sätt missuppfattat innebörden av den här månaden och istället utvecklad (eller nedvecklat) Ramadan och "iftaren" till en "hetsmatmånad".
Jag är ingen praktiserande muslim men det hindrar inte folk från att bjuda min man och mig på "iftar". Och arabiska familjer är inga små familjer (jag får nog säga det här utan att låta fördomsfull då jag själv är av arabiskt ursprung) utan antalet brukar överskrida 5-6 personer.
Så den närmaste månaden kommer Ali och jag att förbereda en massa iftarmåltider. Ali så gott han hinner, eftersom han arbetar, jag mer än jag klarar av. Typiskt.
Alltså, jag kommer nog att vara en bitterfitta den här månaden.
Skål!!!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Intressant inlägg! Och härlig avslutning på slutet! Bitterfittor är vi allhopa!
Vad spännande bloggar man kan hitta! Jag googlade på tabouleh och fann din blogg. Det blir till att bokmärka och återkomma!
Post a Comment